10:e Februari 2010

Det är inte första gången som jag är inne i Slusskontorets lokaler, en kväll när jag var här och letade efter rum så stod dörren till kontoret lite på glänt och jag knackade på och ropade in för att se om det var någon där. När jag inte fick något svar så steg jag in. Därför vet jag nu när jag är där för andra gången att det första rummet som man kommer in i bara är ett förråd och en transportsträcka för att kunna komma till de andra, inre rummen som är kontor och fikarum. I förrådsrummet finns en massa båtprylar, bojer, tuber, nät, etc. Dessutom hör jag ett obehagligt rasslande ljud som jag senare identifierar som ljudet av tunga fordon som kör förbi på vägen ovanför. Jag går mot den dörren som leder vidare till nästa rum och där möts jag av två små skällande hundar som är väldigt glada att se mig. De hoppar upp och ner och kämpar om min uppmärksamhet och vill bli klappade. Efter kram och pusskalas försöker jag ta mig vidare in i lokalen, fortfarande med de två små hundarna hängande längs vaderna. Därinne finns en man som är anställd av Geocon för att utföra mätningsarbeten. Jag frågar om det är okej om jag fotograferar och mäter, men han verkar inte bry sig utan mumlar bara att han ska äta sin lunch. Jag tar det som ett klartecken och börjar att öppna den dörr som jag förstår leder in till det som är Slussvaktarkontoret. Jag skyndar mig att stänga dörren efter mig för att slippa de små hundarna en stund. Där inne är det väldigt varmt tack vare att rummet har stora fönster där solen ligger på och värmer upp rummet, luften står helt stilla och väggarnas furupanel hjälper till att förstärka bastukänslan. Rummet har en ganska speciell form med sin utskjutande tapp som är den plats där slussvakten sitter, att det skjuter ut lite måste bero på att de ska få en bättre överblick. I ett pyttelitet rum, nästan som en garderob vid sidan om finns en massa sladdar och ledningar och det verkar vara någon form av server. Jag får anteckna en hel del eftersom de här ritningarna hör till dem som inte stämmer så bra. När jag är färdig går jag ut till hundarna som har lugnat ner sig, de ligger mest och tittar skeptiskt på mig när jag fotograferar av det lilla pentryt och försöker att få med mig hur det lilla fikarummet ser ut, men jag vill inte störa den lunchande mannen från Geocon så jag lämnar ganska snart rummet och tar mig ut via den långsmala hallen som leder mig tillbaka till det stora förrådsrummet som jag kom in ifrån.