Det är söndag och fint väder. Runt omkring Slussen är det fullt med människor på söndagspromenad och turisterna tar kort på varandra med Riddarfjärden eller Saltsjön som bakgrund. Jag parkerar min cykel utanför Berg Arkitektkontor och slår sedan vant in koden som leder in till kontorets lokaler. Trots att det är söndag så pågår det verksamhet och jag hälsar och frågar om det går bra att fotografera lite runt omkring i lokalen. Några hummande svar senare går jag upp för trappan för att börja med övervåningen som delas mellan Lundberg Design och Berg Arkitektkontor. Jag börjar med att leta upp nyckeln till terrassen som löper runt hela huset på det översta planet. Nyckeln ligger som vanligt gömd i en låda och jag hittar den efter lite letande och låser upp dörren till den blåsiga terrassen. Det är en skön känsla av att se men inte synas där man står och tittar ner på folk och bilar. På terrassen finns bara några stolar och en sliten grill som inte ser ut att ha blivit använd på länge. Jag hinner tänka på hur bra man ser ut över hela Slussen härifrån, jag förstår varför Pride –festivalen har använt sig av platsen som ett strategiskt ställe för att skapa ett event kring deras årliga parad genom stadens gator. Det blåser lite för mycket för att vara behagligt och jag går in i byggnaden igen och gömmer nyckeln på samma ställe som jag tog den ifrån. Det stora konferensrummet med panoramafönstren står öppet och jag kikar in. På väggarna hänger fullt med skisser av det nya Slussenförslaget som ser ut att vara under omarbetning. Vägg i vägg med konferensrummet sitter Lundberg Design, ett industridesignkontor, deras lokal är fullbelamrad med olika prototyper i fullskala, det är ett normalt kontorslandskap med bord och datorer, sammanlagt är det fem personer som arbetar här inne. De andra utrymmena på övervåningen tillhör Berg Arkitektkontor och är vanliga kontorsarbetsplatser fördelade på två ganska små rum. I anslutning till terrassen finns också ett vilorum med en dusch och två toaletter. Jag går nerför trappan som leder till entréplanet och kikar in i de två rum som ligger rakt fram när man kommer ner. Det ena rummet används fortfarande som videokonferensrum och rummet till höger är ett gammalt arkiv med pappersritningar från tidigare år. Jag går runt i det öppna kontorslandskapet som ser ut som vilket arkitektkontor som helst, väggarna är vitmålade och golvet är klätt med en diskret grå heltäckningsmatta. Byggnaden är oval till formen och detta kan man uppfatta när man rör sig runt invändigt eftersom det går att gå runt och komma tillbaka till entrén. Som en kärna i mitten ligger köksdel, toaletter, printerrum och ventilationsschakt. Genom en dörr vid entrén kunde man tidigare komma ner till Kolingsborg, men den är numera förseglad. När jag letat efter material om byggnaden har jag hittat information om att den använts som kontor år Birka Cruises och som vandrarhem. Men den ursprungliga funktionen från när byggnaden uppfördes var att som kontor och administration åt hamnarbetarna. När jag går förbi de prydligt uppställda arkitekturmodellerna på vägen ut från kontoret som luktar instängt och lite kaffe funderar jag på hur det luktade här när smutsiga hamnarbetare gick in och ut genom samma dörrar för 40 år sedan. Säkert inte kaffe i alla fall.
